På väg ut på turné Off-Broadway med sannolikt ett betydligt mindre bloggande som följd känns det som att det kan vara på sin plats med en liten sammanfattning av mitt utmaningsstickande och dags att komma med lite reflektioner.
Det var inte helt lätt att lämna mina gamla invanda spår med enfärgade stickningar som framförallt varierade sig strukturmässigt och ta upp en helt annan sida av stickningen. Jag funderade under större delen av Hollywood-week på vad jag skulle ge mig på för projekt, men kände att jag behövde hitta inspiration. I jakt på detta började jag fundera på att hitta en musikal att inspireras av och fastnade naturligtvis genast för bilder ur
Cabaret,
Chicago m.m. Härliga svarta skapelser började växa fram inför min inre syn, fast det var ju fel. Jag försökte raskt skaka av mig det och kom istället att tänka på mina gamla slitna karaktärsdansskor som står hemma. Jag köpte dem urspungligen när jag dansade flamenco en termin för många år sedan, men med hjälp av dem kunde jag vända blicken mot östeuropa och karaktärsdansen.
Jag började finkamma internet efter mönster men hittade inget som kändes helt rätt. Det kändes också som att jag borde ta tillfället i akt att prova på flera olika typer av mönsterstickning och sticka med olika många trådar i taget. Jag satte därför ihop flera olika mönsterbårder till ett sjalmönster. Jag lyckades motstå frestelsen att använda svart som bottenfärg även om det kändes märkligt. Garnerna som har fått dansa med mig den här hösten är i betydligt starkare färger än vad jag brukar använda mig av, vilket har fått som effekt att det nästan inte har känts som något jag har skapat när arbetet har legat framför mig.
I början gick det ack så långsamt och trådarna trasslade ihop sig totalt, i synnerhet när jag skulle sticka med alla fyra garnerna samtidigt, men det gick bättre och bättre. En klar fördel med att i en av bårderna ha alla fyra garner med var att allt jag stickade därefter gick som en dans på mer än ett sätt.
Riktigt så Broadway-sprakande som detta projekt vet jag inte om jag kommer att sticka i fortsättningen, men helt klart finns det goda möjligheter att flerfärgade mönster även fortsättningsvis kan få chansen att krydda min stickning och lyfta upp tangon på scenen.
Jag vill avslutningsvis passa på att tacka Lisa för detta fantastiska initiativ och alla dansare för en trevlig höst. Det har varit jättekul att följa allt bloggande som
So you think you can knit har gett upphov till och att se att fler än jag har fått brottas ordentligt med utmaningarna.
God jul på er allihopa!
Julen är i och för sig över för i år, men det har inte hindrat mig från att sticka färdigt Stickfrossas julvärmare. Avgjort juliga blev de, men jag tror att de kan fungera även andra tider på året. Ett jättetrevligt mönster som var enkelt att följa och kul att sticka.
Som en liten bonusjulklapp till en av mina småsystrar som är en stor Buffy-entusiast stickade jag dessa grytlappar med hjälp av ett mönster jag hittade på Ravelry. De blev mycket uppskattade, men det verkar oklart om hon kommer att våga använda dem.
Till min mamma sydde jag ett antal besticklindor i lila flanell.
På väg ut på turné Off-Broadway med sannolikt ett betydligt mindre bloggande som följd känns det som att det kan vara på sin plats med en liten sammanfattning av mitt utmaningsstickande och dags att komma med lite reflektioner.
Efter en lång och stundtals krävande föreställning är mina dansskor ganska slitna. Några stukade fötter har det blivit och ibland har det känts som om jag aldrig skulle ta mig igenom hela föreställningen, men här kommer till slut upplösningen och resultatet.
För mig som oftast ses i helsvart är detta en synnerligen udda skapelse som tidvis har känts som en gigantisk provlapp. Jag har ju tagit tillfället i akt att prova på ett flertal olika mönster och resultatet har blivit en synnerligen eklektisk historia.
Jag hade egentligen siktat in mig på en fotosession utomhus i all snö, men eftersom det har börjat snöa igen får det skjutas på en osäker framtid.
Föreställningens andra akt är avslutad och epilogen har inletts genom att de båda delarna virkas ihop. Jag planerar att också virka en liten kant runt om för att få ett lite trevligare avslut än bara fasta maskor.
Fisken anar inga oråd och har ingen aning om att den snart ska förvandlas till mat.
Plötsligt är det någon som drar ut dess inälvor genom munnen...
... och börjar knuffa ner den i något som ser ut som ris inlindat i sjögräs.
Och till slut är den stackars fisken förvandlad till en bit sushi.
Jag har inte bara virkat och stickat i helgen utan också sytt en ny balkjol i grön duchesse med överliggande svart spets. Överdelen i svart sammet sydde jag 2004 med tanken att jag skulle kunna ha olika kjolar till för att på sätt få en helt ny klänning.
Igår kväll färdigställde jag de här virkade tossorna av mormorsrutor utav garnet som blev över av den flätstickade väskan. Eftersom jag inte hade stickat något liknande förut köpte jag alldeles för mycket garn och då blev det de här också.
Ännu ett avslut bland alla pågående projekt. Det blev en del garn över efter fingervantarna jag stickade för ett tag sedan, vilket har fått bli ett par mosstickade pulsvärmare. Jag har stickat dem på tre strumpstickor och påbörjat och avslutat arbetet med några varv resårstickning. Hål för tummen har gjorts genom att helt enkelt vända på arbetet och sticka fram och tillbaka några varv.
